Vitheten
En komposition med stora målningar i möte med radiovågor från Saturnus

Själva vitheten – outgrundlig – onåbar; - och ändå absolut närvarande!

Vita ljusvibrationer, förtätas till en sorts rörliga abstrakta kroppar i en rymd. Förskingras och förtätas igen, som sillstim i havet - i möte med radiovågorna från Saturnus, som byter frekvenser, kommer och går med olika intervaller och ljudstyrka.

Målningarna, i olja, är målade i många tunna skikt, där varje skikt får sina rörelseriktningar, fördrivningar och förtätningar.
På så sätt bygger jag sakta upp vibrationerna i färgen och ljuset.

Målningarna är 210x180 cm.och 280x210 cm, i tanke att åstadkomma ljuskroppar som är överväldigande mycket större än en människa; - så man förlorar fotfästet – omsluts av det onåbara!


Ett litet vitt porträtt; 52x52,5 cm, som jag målade 1995, har under arbetets gång visat sig höra hemma i projektet.

Radiovågorna har jag från Nasa, Cassini Spacecrafts upptagningar 2004. Det handlar om en sekvens på 75 sekunder, som jag arbetar med.
En komposition som skall ljuda ut i rummet från flera håll, där radiovågorna kommer och går, ökar och minskar i styrka – försvinner - en tyst vithet med målningarna tar vid.

Växlingarna mellan radiovågor och tystnad, skall skifta med kortare intervaller och längre tystnader. Radiovågorna skall också kunna tas emot i lurar, så att man själv kan styra uppspelningen och skapa sina egna möten.

Jag har under många år arbetat med multimedia verk, i huvudsak i samarbeten inom musikens område. Nu har jag en idé om en dans, som föreställning i min vita värld.

En människa – upphävande gravitationen – i rörelse – mellan, och i förhållande till, vitheterna och radiovågorna.

Jag tänker mig också olika program under en utställningstid.

Samtal om erfarenheter och tankar om Vitt – det absoluta – det vita ljuset; oändligheten, tystnaden, döden, tomheten – intet!

Margareta Petré